Vuxna människor mellan 19 och 64 år, och äldre personer från 65 år och uppåt, bör få minst 150 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet i veckan. Det rekommenderas att varje aktivitetspass bör vara i 20–60 oavbrutna minuter. Försök att variera träningen för att förbättra olika konditionsområden: blanda kardiovaskulär träning, styrketräning och rörlighetsövningar.
Om du vill lägga mer tid på träningen och mindre tid på att fundera på vilken träning du behöver kan en smart aktivitetsklocka som erbjuder färdiga dagliga träningstips komma väl till pass.
En träningsdagbok hjälper dig att visualisera och hålla koll på din träning och ger dig objektiva insikter i träningen. Om du kan se all din träning framför dig kan det ge dig ett omedelbart lyft och motivera dig att fortsätta – eftersom resultaten från det hårda arbetet med din kropp och kondition kan ta tid att se (det gör det alltid).
Om du använder en aktivitets- eller sportklocka tillsammans med en app, som Polar Flow , för att mäta träningen kommer dina aktivitetsdata automatiskt att sparas i din träningsdagbok och innehålla statistik för varje träningspass och summeringar av exempelvis träningstid, pass, kaloriförbränning, pulszoner, träningseffekt och träningsbelastning.
När du vet vad du har för maxpuls kan du räkna ut dina personliga pulszoner (eller din aktivitets- eller sportklocka kommer att ställa in dem åt dig baserat på din maxpuls).
Om du använder aktivitets- eller sportklockor med puls kan du ställa in din maxpuls för att mäta och använda personliga pulszoner för att kunna justera träningsintensiteten så att den matchar dina personliga aktivitetsmål. Sportklockor och aktivitetsklockor kan också använda pulsen för flera andra uträkningar.
En vuxen persons vilopuls varierar vanligtvis mellan 60 till 100 slag per minut, men en vältränad idrottares vilopuls kan sjunka så lågt som till 40 slag per minut. Jämfört med en person som har ett hjärta som jobbar 100 gånger per minut, hade en idrottares hjärta endast behövt tåla 40 % av den arbetsbelastningen som ett mindre tränat hjärta behöver tåla.
Den största fördelen med att ha låg vilopuls hälsomässigt är att risken för hjärtsjukdomar och hjärtrubbningar, som exempelvis hjärtattacker, minskar väsentligt. De potentiellt omedelbara nackdelarna med ett hjärta som slår fort är låga energinivåer, bröstsmärtor eller obehag och minskat blodflöde.
Poängen med att mäta din vilopuls är att utvärdera din återhämtningsstatus och utvecklingen av din aeroba kondition. Att mäta din vilopuls under samma eller liknande omständigheter hjälper dig att mäta din nuvarande återhämtningsstatus, möjlig överbelastning och att se om din kondition har förbättrats.
Om din puls fortsätter att vara hög efter träningen kan det innebära att träningsintensiteten har varit för hög eller kan handla om avbetingning. En hög vilopuls kan vara ett tecken på låg konditionsnivå eller på höga stressnivåer.
Du kan använda pulszoner för att kontrollera intensiteten i din träning. Det hjälper dig att se till att det du gör är i linje med ditt träningssyfte och anpassar träningsintensiteten därefter.
Att träna med puls gör att du kan mäta att träningsintensiteten är rätt under olika delar av träningen (uppvärmning, HIIT, statisk kardiovaskulär träning och nedvarvning). Genom att exempelvis hålla din puls i en låg pulszon förbättrar du din statiska uthållighet och lär din kropp att använda fett som energi, medan träning i pulszon 4 ökar uthålligheten vid högre hastigheter.
Det beror på ditt personliga träningsmål och syftet med din träning. Träning i olika pulszoner (vilket definieras som procent av dina maxpuls) förbättrar olika områden av konditionen.
Maximal syreupptagningsförmåga (den bästa standardmetoden för att mäta aerob kondition) är den maximala mängd syre som din kropp kan använda under träning. Musklerna förbrukar syre för att generera kraft: Ju bättre form kroppen är i, desto mer syresatt blod kan pumpas ut till musklerna vilket gör att musklerna kan förbränna mer syre och därmed generera mer kraft.
Du kan mäta din maximala syreupptagningsförmåga med maximala träningstester, som med VO2max-testet på löpband som är mycket exakt och tufft. Du kan också beräkna din maximala syreupptagningsförmåga med olika submaximala tester som utförs i eller utanför ett laboratorium.
Tester som inte går ut på träning, som Polars konditionstest , är inte lika exakta, men de är enkla, säkra och praktiska när man vill hitta sin utgångspunkt.
Maximal syreupptagningsförmåga säger mycket om din kardiovaskulära kondition och ger dig en bra bild av dina möjligheter att utöva sporter som kräver aerob kapacitet, som löpträningar eller aerobiskt baserade gruppträningar.
Om du har bra aerob kondition, det vill säga om du har hög syreupptagningsförmåga, jobbar ditt kardiovaskulära system, som består av hjärta, lungor och blodkärl, reflexmässigt för att transportera mycket syre till musklerna som i sin tur reflexmässigt använder så mycket av detta syre som möjligt. Det innebär att du exempelvis kan springa längre distanser snabbare än en person som har lägre syreupptagningsförmåga.
Träningseffekt handlar om hur effektivt ditt träningspass har varit. Genom att mäta hur stor träningseffekt man producerar under träningen får man veta hur olika typer av träning förbättrar olika aspekter av konditionen. Det gör att du kan jämföra olika träningspass och se hur de påverkar din övergripande kondition och prestation.
Träningsbelastning mäter hur ansträngande träningen är för din kropp vilket hjälper dig att uppskatta hur träningen påverkar din kropp, mäta dina framsteg och planera din träning mer effektivt. Genom att mäta din träningsbelastning kan du uppskatta hur lång tid du behöver för att återhämta dig efter ett visst träningspass (eller din tränings- eller sportklocka mäter och visar dig din återhämtningsstatus).
Det är viktigt att veta din energiförbrukning, vare sig du försöker gå ner, gå upp eller bibehålla din vikt. Mängden kalorier som förbränns per dag och vid träning varierar. Att känna till din kaloriförbrukning gör att du kan planera dina måltider därefter – det är viktigt för att se till att du får i dig tillräckligt många kalorier för att kompensera för den energi som du förbrukar.
Beroende på vilken aktivitets- eller sportklocka som du använder baseras din uppskattade dagliga kaloriförbrukning på flera olika mätvärden, som daglig aktivitet, träningsintensitet och personlig information, som längd, vikt, ålder, kön och maxpuls.
För att din träning ska vara effektiv och utvecklande måste du träna tillräckligt hårt och tillräckligt ofta. Men om du tränar för hårt kommer du inte att göra de framsteg som du siktar på, för utan tillräcklig återhämtning kommer dina resultat inte att korrelera med hur mycket du tränar. För att förbättra din prestation och undvika skador måste du återhämta dig mellan träningspassen.
Att lära dig iaktta hur återhämtad du känner dig är viktigt, men om du har övertränat en längre tid och trötthet har blivit det normala för dig kan du missa varningssignalerna som kroppen skickar ut. Därför är det bra att mäta din holistiska återhämtning och låta dig vägledas av dina data för att nå ett bättre konditionsresultat.
Sömnregistrering hjälper dig att se mönster som leder till god nattsömn. Om du mäter din sömn regelbundet kan du se hur daglig aktivitet som matvanor, träning eller vardagsstress påverkar din sömn. Återställande vila och sömn påskyndar återhämtningen, vilket i sin tur hjälper dig att nå dina träningsmål och främja muskeltillväxten.